Lite ledsen..

Sedan september har vi sett fram emot ikväll. Julbord. Barnfria. Man och fru, med makens syskon och respektive samt  hans mamma och pappa. En chans att prata ostört. Att föra en hel konversation med mina svägerskor. Som jag längtat. 

Igår kräktes vår stora. Lillebror följde tätt efter. Ingen vill vara barnvakt och ingen förälder vill lämna sina sjuka hemma. Så det blir inget julbord för oss. 

Vi är dåliga,jag och maken, på att göra saker tillsammans. Mest för att vi inte har råd. Också för att vi drar oss för att be om hjälp. Men ibland skulle det verkligen behövas, en stund utan vardag. Vi kanske hittar på något 1-2 ggr om året tillsammans. Det är inte alltid lätt att vårda en relation när man alltid är mamman och pappan. Alltid har någon annan att se till. Jag saknar honom ibland fast vi ses varje dag. Är det konstigt? 

Jag hade sett fram emot ikväll, mer än jag faktiskt förstod. Så nu är jag lite ledsen..,