En dag i staden

Jag och min man har "honeymoonat" i Stockholm i helgen. Barnfritt. 

Vi har bott på hotell, gått en lång lång vända i stan, ätit en fantastisk middag och han även med några pubar. 

Jag vaknade, inte utvilad som var tanken, utan ordentligt bakfull. Vet inte när set hände sist! ;) Jag insåg igår att jag inte har samma kapacitet i alkoholintag som förr.. 

Idag har vi spenderat dagen på Skansen i Stockholm och vår stora lilla 3 åring här lämnat in sina nappar till kattungarna. Så stolt han var! Men vi får se hur läggningen går.. ;) 

En fantastik dag och en fantastisk helg! En otroligt bra start på vår semester! 

Sommar

Den sista mammalediga sommaren här kommit med besked. Solen skiner idag, det är varmt och jag och lillkillen tillbringar dagen på stranden. Stora killen är på dagis 2 dagar till, sen tar även han semester. 

Jag försöker att verkligen njuta och ta vara på dessa få dagar som vi har kvar, ensamma lilleman och jag. Efter semestern väntar dagis, jobb och verkligheten. Vardagen som kommer vara. Klump i magen vid tanken. Tänk att vi inte ska spendera dagarna ihop, varje dag mer. Att han ska klara sig utan mig. Jag har redan gått igenom denna process, denna avnavling, en gång med Isak, men denna gång känna det minst lika jobbigt. 

Det har gått så fort de här 1,5 åren. För fort. Jag skulle gärna vara hemma lite mer, även om en liten del av mig längtar ut i "vuxenlivet". 

Förra sommaren visste jag i stora drag hur denna sommar skulle se ut. 1,5åring har vi haft förut och vet vad som väntar. Jag skulle fortfarande vara hemma, det visste vi. Men nästa år har jag ingen aning om hur den kommer se ut. Kommer jag in på utbildningen i höst eller i vår så är det jobb hela sommaren. Eller kommer jag ha 4 veckors semester från mitt jobb? Känns konstigt att tänka att en sommar "bara" ska bestå av 4 veckor..

Framtiden är oviss men av sommaren ska vi njuta! 

Då och nu

Det fanns en tid då jag inte kände ett stygn av stress varje kväll jag skulle lägga mig. Jag visste hur länge jag skulle få sova. 

Det fanns en tid då vi gick på restaurang oftare, bio på söndagar och hittade på mer spontana aktiviteter. 

Det fanns en tid då vi åt frukost i lugn och ro på helgen, och läste en tidning. 

Det fanns en tid då jag hade råd och tid med träning och nya kläder oftare. 

Det fanns en tid då resa var både lättare och billigare.

Det fanns en tid då allt detta kändes mer viktigt. 

Men..

Det fanns oxå en tid då jag inte visste hur det kändes att älska totalt villkorslöst. 

Det fanns en tid då jag inte förstod kraften i ordet "mamma". 

Det fanns en tid då jag inte visste hur stolt man kunde känna sig över uttalet på ett nytt ord, första steg och första kiss i en potta. 

Det fanns en tid då jag inte visste att lycka finns i så små saker. Att få sköta om, att få en spontan puss, att vara den som gör att gråten upphör. 

Det fanns en tid då mitt livs mening ännu inte fanns. 

Nu ligger det två meningar i varsin säng i ett sovrum. Med en doft som bara är deras och som får mitt hjärta att fyllas, min kropp att bli varm. Jag kan stå här i dörröppningen hur länge som helst.

Livet, då och nu. Många saker har vi "försakat" men inget går upp mot allt de tog med sig när de kom. 

God natt mina älskade barn. 

Födelsedagen

Vilken dag! Så mycket energi jag tankat idag. Har känt mig gladare än på länge. Kanske behövde jag en dag som bara var min. 

Morgonen började med sovmorgon, paket som visade sig vara en ny plattång och jättefin teckning från barnen, som de och pappan pysslat ihop. 

På fm gick vi över till svärisarna som bor grannar och mös en stund på gården. Byn visade upp strålande sol idag även om vinden var kylig. De gav mig en sån fin present, en mycket mer exklusiv present än vad jag någonsin fått av eller någonsin förväntat mig av dem! Ett par RayBan Aviator solglasögon som jag suktat efter länge! Jag blev så glad och chockad! 

På em fikade vi med nära vänner och liten bebis. Mycket mysigt! Sedan åkte vi och åt middag på lokal restaurang hela familjen. (Det händer typ aldrig) 

Hela dagen har vi varit tillsammans och umgåtts och det känns bara så himla härligt. 

Jag kom nyss på att det är 1 år sedan idag som jag fick frågan om jag ville bli fru.. Och startade denna blogg. ❤ 

Ett år går fort minsann. 

Antågande födelsedag nr 28.

I morgon blir jag tydligen 28 år. Många frågar hur det känns, att bli äldre, att närma sig 30 osv. Jag kan helt ärligt svara att jag inte ens reflekterar över min ålder. Ibland måste jag tänka efter för komma på hur många år jag är. Jag inser att jag inte alltid kommer känna så här.

Men vad jag lärt mig de senaste åren, speciellt sedan jag blev mamma är att ålder är flyktigt och helt beroende på din livssituation, vart du är, just nu. Man är så gammal eller ung man känner sig helt enkelt. Jag har rest till de platser först på min list, jag har byggt hus, gift mig, jag har 2 härliga barn. Jag har levt och lever vidare. Är ålder så viktigt då egentligen?

Så, slut på kvällens filosofiska tankar. Nu väntar de 2 sista avsnitten av Game of Thrones... 

?

Känns inte som jag har något vettigt att säga just nu. Livet känns lite tungrott och jag låter bara deppig vad jag än börjar skriva om.. Jag återkommer.