Ostadigt

Nu har plugget kört igång på riktigt. Jag känner mig väldig överväldigad av allt som måste göras, allt jag måste lära mig. Jag är livrädd att jag inte ska lyckas. Så rädd att göra andra besvikna men mest mig själv. Jag vill så gärna komma in på utbildningen. 

Jag har svårt att sova, svettas och får finnar. Inre stress? 

Jag pendlar mellan att känna mig taggad, att det här klarar jag och jag är så korkad, detta klarar jag aldrig. 

Jag känner mig oxå väldigt ensam, jag sitter själv hela dagarna, hemma eller på biblioteket. Pratar knappt med någon. Hinner inte träffa vänner eller så, bara stirrar ner i böcker.

Jag var på "tacka av" lunch på mitt jobb idag. Kändes så konstigt att vara utanför när de pratar om veckorna som kommer, de kommande julborden osv. Jag tillhör inte längre och jag vill det ju egentligen inte heller. Men verkligheten känns riktigt läskig just nu. 

Men jag måste gå vidare. Jag måste tro att det går.