Han är mitt i en fas just nu som pågått till och från så länge. Han blir så arg, ledsen och har ett enormt behov av att få sin vilja igenom. Han som är så påhittig, rolig och dansar så gulligt till "move it, move it" från Madagaskar filmen. Men det är så sällan vi får se den sidan av honom. De timmar vi har tillsammans på dagarna tillbringas oftast genom små och större strider mellan oss eller tröst och kramar när "utbrotten" väl är över. Jag försöker bemöta så som jag tror att man ska, med tålamod och kärlek, men ibland brister jag. Blir arg och frustrerad. Får dåligt samvete. Jag saknar hur vi var, och så jag hoppas vi kommer vara när han väl kommer till ro i sig själv. Jag hoppas jag hjälper honom dit, men hur vet man säkert?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar