Jag minns så väl dagarna innan du kom, denna magiska förväntan som fanns inom mig och de mentala förberedelserna jag gjorde för både förlossning och att snart bli mamma.
Jag stod i hallen i vår lägenhet, vid byrån som skulle bli din och vek och vek ut dina små kläder som låg där i. Testade olika kombinationer och längtade så efter att få klä min lilla son i allt det där.
På kvällen började värkarna svagt att bli starkare, sömnen blev lite hattig och jag trodde jag lurade mig själv eftersom den var den 19 du var planerad att komma. Vilka barn kommer på beställning lixom? ;) Men vid 5 på morgonen stod det klart att det var dags att åka in.
Vi var inne vid 07 och fick sitta i ett rum och vänta med CTG på magen. Vid 10 fick vi lämna rummet, det hade varit fullt men vi fick då komma in i ett rum som luktade Ajax och kändes väldigt nystädat och vi var så glada att vi slapp åka hem igen.
Mannen frågade när jag trodde du skulle komma. Jag kollade på klockan och sa: innan 20 ska han vara ute. ;)
Efter en dag med smärta, förväntan, smärtstillande och otroligt bra samarbete med både man och barnmorska föddes vår älskade son.
Klockan 19.53.
Att hålla dig i min famn första gången var det största jag gjort. Att träffa dig, fast jag redan både älskade och kände dig var så stort att inte visste var jag skulle göra av alla känslor. Du gjorde mig till mamma. Din pappa till en pappa och vi var helt överväldigade av mäktigheten i din ankomst.
Så älskad från första stund.
I morgon ska du alltså bli 3 år.. Det känns som om du nyss kom till oss men oxå som om du alltid har funnits.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar