Kvällstankar.

Det börjar bli mörkt i huset, det slår mig att vi går mot mörkare tider redan, fast sommaren inte ens börjat..
Jag är ensam uppe, barn och karl sover.

Jag går förbi spegeln. Ikväll mår jag riktigt dåligt över hur jag ser ut. Jag håller på att trappa ner amningen och introducerar mat till Lilla V och ju mindre jag ammar desto tjockare blir jag. Jag har inte TID att bli större. Jag ska bli mindre.. Måste. Äta. Mindre. Usch.. Blir så deppig. Känner mig lite fången här inne, i den här kroppen. Med det här skitväder vi har blir det ingen motion direkt heller. Bajs.

I morgon ska familjen ut på äventyr. Då känns det nog lite bättre.